Hur kunde det hända oss?
Jag förstår inte, jag förstår verkligen inte! Hur kunde det här hända mig och oss, hur kunde min oskyldiga lilla pojke bli så sjuk och dö? Dö ifrån mig, lämna oss här och sakna honom så fruktansvärt mycket?
Innan det här drabbade oss så visste jag knappt att det fanns, inte kunde det drabba mig eller någon i min närhet?
Jag har en ny respekt för livet och en annan innebörd för livskvalité.
Sista dagarna har minnen sköljt över mig, vardagsminnen, dem kommer helt plötsligt och av småsaker. Vi åt tacos igår, Amanda säger -jag tar några chips och jag ser och hör som om det hände just då att Hampus nappar åt sig skålen och tar chips för att Amanda gjorde.
Eller när jag stekte fiskpinnar hur det var det enda han åt i flera veckor.
Jag hittade en gosedjurshund här hos Nemi och Jax (Amanda och jag är barnvakter) och det skar till i mitt hjärta, Hampus hade en likadan, eller det var Amandas, men han fick låna den i slutet och var överlycklig för det.
Det är ok, allt sånt, att se och hitta saker som han haft likadant, det är en sån ska som jag måste utsätta mig för och vill utsätta mig för, livet är sånt och livet fortsätter som sig bör.
Älskade älskade barn, du fattas mig och kommer så alltid göra, ibland är känslan så påtagligt stark. Jag accepterar att det är så, hur ont det än stundtals gör så vill jag sakna min underbara unge, det finns inget annat jag kan göra…..
Amanda blir så stor det går så snabbt, älskade unge!
?
?? Matt 5 v 4, Joh 16 v 33
Tänker på Er!???
Jag tänker på er Maria och Hampus betyder mycket för mig. God jul och ta hand om er❤️