NEJ!
Jag satt i bilen med Amanda efter att ha släppt av Jimmy och Hampus på USÖ för natten.
Då ringer läkaren från Uppsala, provsvaren har kommit. Jag höll andan när jag hörde -det ser inte bra ut!
Det ser inte bra ut, han har inte svarat på behandlingen! Vad händer nu??? Det finns bara en kur kvar att prova, bara ett sista alternativ, han måste svara på den!
Så nu ska vi åter till Uppsala torsdag eller fredag, när medicinerna från olika länder kommit. Det är 5 dagar cytostatika och sedan 1 dygns vätskedropp. Sen kommer en mellan period på ca 2 veckor, sen kommer ett nytt benmärgsprov. Svarar han är det snabba ryck till en transplantation.
Om han inte svarar??? Hon har inga klara svar, hon säger att det inte finns någon behandling efter det, man kan prova en transplantation trots att han inte svarat, men riskerna är extremt stora.
Kom ihåg att jag var rätt skärrad när jag fick all den här infon, jag kan ha missat något på vägen…
Paniken och skräcken som följde när jag väl fick släppa koncentrationen på vad hon sa… Vissa ord hon sa, som jag inte vill upprepa här. Jag är totalt livrädd!
Det är så totalt overkligt, han har varit pigg sista dagarna, men han är inte pigg på riktigt, han är trött mestadels, den vanliga Hampus tittar fram ibland, den lilla buspojken med all sin charm. Han som är snäll och omtänksam, som älskar sin syster mer än något annat som hjälper henne när hon är ledsen som retas när han kan. Underbara, fantastiska unge, kämpa nu!!!
Ett steg i taget…
Jag blir förtvivlad!! Så fruktansvärt!! Och orättvist!!
Svårt att hitta ord för det finns inga så starka…
Ett hjärta till er alla i familjen❤❤❤❤
Jag önskar så det fanns något jag kunde säga eller göra för att göra det bättre. Men som jag sa när vi pratade så är det bara att du hör av dig. Närsomhelst oavsett tid på dygnet.
Hundra miljoner kramar <3
Om jag bara kunde göra något❤ Miljoner styrke kramar till er ❤
Vad ska man säga? Vad kan man säga? Alla tankar går till er och era barn.
All styrka till er! Kram
Jag kan bara ana hur ont i magen ni har. Lille skrutt..Styrkekramar till er.
Vi finner inte ord… vi tänker på er. Kram från Karolina och Gunnar (Valters föräldrar)
Bad just Malin att hälsa till er, vi ligger i 23:an.
Kram till er
Vad ska man säga…? Fy vilken situation förstår att du inte kunde komma i håg och ta in vad läkaren sa vilken chock! Men vi håller alla tummar för att den sista kuren biter ordentligt! Kram