Natt tankar
Jag ligger och lyssnar på hans andetag, hans andetag som är hastiga och ansträngda trots att han sover djupt. Jag lyssnar på hur hans mage rumlar, han har ont i den på dagarna. Tarmarna rör sig inte så mycket eller så snabbt eftersom han ligger så mycket.
Jag har just gett honom hans antibiotika och en dos morfin till natten i förhoppning att han ska få sova lugnare idag!
En stund varje dag undrar jag vems liv det är jag lever egentligen, jag går här i en dvala, vi slår både Jimmy och jag knut på oss själva för att båda våra barn ska ha det så bra dem bara bara kan trots helvetet. En klok människa sa till mig att “begär inte för mycket av dig själv”, hon har rätt och jag är nöjd med att bara vara den mesta tiden, utan andra prestationskrav än att bara vara här och ta hand om barnen.
Jag ser er där utanför vår bubbla, jag orkar inte svara på meddelanden så ofta, telefonsamtal är få förunnat. Det värmer att veta att tankarna och värmen är hos oss! Jag tittar ut genom den tjocka väggen av vår bubbla, ser er leva era liv och gråter en skvätt, jag vill också leva. Men bubblan håller oss obarmhärtigt kvar här, just här där vi är. Med några få uppgifter, att ta hand om våra barn, varandra och oss själva, att ta tillvara på varenda ögonblick vi har. Aldrig någonsin tidigare har jag klarat att leva i just nu, bara nu. Jag vill frysa tiden eller åtminstone få den att sakta ner en stund.
En stund varje dag så tänker jag att nej men så dumt, det är klart det inte händer det här, vad är det för mardröm?
Många stunder varje dag är det som att någon sticker in handen i mitt bröst, greppar ett hårt tag om mitt hjärta, plågar det precis på gränsen för vad jag står ut med och sen släpper taget för att börja om en stund senare.
Amanda håller mig flytande bara genom att vara här, Hampus med sin röst och sina skratt trots sitt kämpande är fantastiskt att höra varje dag, mina nära och kära är ett stort stöd, matlådorna som levereras är högt uppskattade och i Jimmys varma famn gråter jag en skvätt varje kväll i tystnaden i vårt hus när barnen somnat. Innan jag inte klarar att vara så långt ifrån honom och tar med mitt täcke och kudde till soffan där han sover igen…
Mamma och pappa finns här, alltid vårt hjärta……
#FUCKCANCER
❤️
Tänker på er många gånger varje dag. Följer dina inlägg o gråter en skvätt varje gång, att livet kan vara så orättvist ?❤️
❤
Tänker på er varje dag.
Tänker på er ❤️
Ni finns i mina tankar. Ingen kan förstå vad ni går igenom. Styrkekramar.
<3
Tänker på er dagligen, gråter över vad ni ska behöva gå igenom och kramar barnen extra mycket varje stund jag har chansen. Många tankar och kramar till er <3
Ni finns hos oss och vi finns för er om och när ni kan, alltid!
En stor stoooor kram ❤️❤️❤️❤️
❤️